lycka!


Johoda! Nu är dom äntligen påväg hem till mig, Jeffrey Campbell Lita Spike! :) Jag dör, dom är så sjukt snygga!

9 månader <3



Visst finns mirakel 
Och för mig är det faktiskt du

I dina kyssar 
Öppnar himlen sig för mig nu 
Visst finns mirakel 
I din kärlek så stark och sann 
I dina kyssar 
Och i att vi har funnit varann

ibland borde det finnas en paus-knapp

Samtidigt som jag skulle vilja trycka in snabbspolningsknappen, bara för att tanken av vad vi kan ha framför oss får min mage att vända sig ut och in.. Så är jag så jäkla tillfreds och lycklig, och det är ingen nyhet vem det är tack vare. Jag skulle vilja leva i denna stund, resten av mitt liv.. Just precis den här, där allting bara blir bättre med tiden. Att kärleken, tryggheten, gemenskapen och allt som hör där till.. Växer så det knakar för varje dag som går. Jag är mer kär än vad jag nånsin varit, någonsin. 

Förbjuden kärlek, som Rickard retar mig med o säga ibland. Kanske var de så det startade, kanske inte.. Men jag är så glad att jag och VI tog de beslutet som gjordes, för jag vet att det ska vara vi. Jag har aldrig känt den här samhörigheten med nån annan människa tidigare, kille som tjej.. Aldrig känt att den här personen vill jag och kommer ha i mitt liv föralltid. Jag har aldrig känt att jag skulle göra vad som helst för han som står vid min sida, men nu vet jag. Och jag har aldrig nånsin förut kunnat lita på någon som jag kan lita på honom, på alla sätt och vis. Jag är på riktigt jordklotets mest lyckligt lottade flickvän och sambo ♥ 

flera timmars arbete senare

2 timmar efter att jag startat min ultramega-städning, hade jag inte ens börjat med att dammtorka. Ärligt talat vet jag inte vad jag pysslade med under all den tiden, men jag plockade, rensade, slängde, diskade, vet kläder, bäddade sängen o massa sånt.

Nu är det ialla fall riktigt rent o fräscht! :)





Pga vissa omständigheter hade jag massor med känslor i min kropp som behövde få komma ut, och när det inte hjälpte att sitta o vara ledsen o tycka synd om sig själv, så snörde jag på mig springskorna o for ut i skogen. Och vad mycket som kan hända på 40 minuter, jag fick rensa skallen o saker o ting löste sig. 

Och när jag kom hem, svettig o helt slut.. Satte jag mig på balkongen en stund med en iskall öl, och bara njöt.. Något jag fortsatt med. Nu ska jag hoppa in i duschen o fräscha till mig, om ynka två timmar är mitt livs kärlek hemma igen.. Känns som han varit borta en evighet. De som står mig nära vet ju hur otroligt (och ibland kanske sådär sliskigt) kär jag är i denna karl, det är som att känslorna o kärleken inte har några som helst gränser. Idag var en sån typisk vanlig dag då jag ville vara sådär extra puttinutt-söt.

Amour vincit omnia

Världens bästa människa, det är du verkligen. Aldrig någonsin tidigare har någon fått mig att älska livet och vardagen, bara genom att finnas där. För helt ärligt, något sånt här magiskt trodde jag bara var sånt man fick höra talas om.. Läsa om, aldrig uppleva själv. Fjärilarna (eller snarare strutsarna) i magen, längtan efter att ‘bara’ vara ifrån varandra en kort stund, kyssarna som alltid känns som den första, alla skratt tillsammans, de interna grejerna som bara vi förstår men ler lika mycket varje gång, pratstunder och myskvällar, ömma ord, få vakna upp sida vid sida varje morgon o känna sig som den lyckligaste på hela jorden.

Och ingen har nånsin ställt upp för mig som du har gjort, alltid sett till mitt bästa. Det jag vill komma fram till är att jag kan inte tänka mig en dag utan dig, du är det finaste som har hänt mig. Och jag är så tacksam att vi funnit varandra, jag älskar dig ♥